Länge sedan jag skrev nu… lusten har funnits där men ofta kommer den när det inte passar sig att sätta sig ner och skriva exempel mitt på dagen sen till kvällen kan det vara som bortblåst och jag har ingen lusta att skriva.
Mycket har hänt sen sist jag skrev kan inte skriva om allt då får jag sitta här i dagar…
Ett datum är bestämt och chefen är informerad, jag börjar jobba den 1 juni!!! tiden som hemma mamma börjar lida mot sitt slut ett tung och jobbigt beslut men också spännande och viktigt, livet rullar på bara att försöka hinna med…
En crosstrainer är inköpt… ett tortyrredskap kallar Magnus det haha men jag gillar det vad jag har för mål och när det ska vara uppfyllt det vet jag inte men skönt att ställa sig på den med bra musik som pumpar i öronen och känna svetten lacka i pannan efteråt känna att ben och kropp fått sig en omgång!
Längtan till sopade gator och trottoarer ett par nya sköna promenadskor fågelkvitter är nu stor men snart snart snart!! (Skorna är redan inhandlade)
Förkylningar har vi åkt på några helt ofrånkomligt så här års.
Barnen växer och det händer nya saker hela tiden Ally går och går inte utan gåvagnen men snart vågar hon nog släppa taget nått steg har hon tagit utan att tänka sig för men när våren är här på riktigt så tror jag hon går och det ska bli så skönt att bara klä dom i en lätt jacka varsin kepa och båda kan gå ingen vagn behöver va med ut till lekparken. Tea hon pratar sjunger och bubblar mest hela tiden.
Har varit på två träffar med spädbarnsfonden träffar som är välbehövliga... Tid för bara Wilmer och alla andra barn som inte är med oss och ny drabbade föräldrar och jobbiga kännsliga stunder om hur det var att vara ny drabbad, hur viktiga dagar som våra änglars födelsedagar tas upp en del saker med detta är inte glömda men kanske saker man kommer på ja just det och man kan le åt en del saker andra blir man jätte ledsen av... denna sorg tar nya vändningar hela tiden en sorg som kommer vara med mig livet ut och jag har mäsrkt att just nu och på träffarna blir jag så berörd av nydrabbade som berättar man blir ledsen av deras berättelse och oxå att man kommer sin egen händelse så nära igen. Sist prata vi mycket om när man pratar och berättar för andra om sitt änglabarn att man ofta upprepar hur fina de är/var, kanske just för att många inte sett ett dött barn och kanske de ska tro att de ser otäcka ut. Självklart kan man inte jämföra det med ett kort på ett levande barn det finns ju inget liv och inget uttryck men det finns en sådan vacker stillhet en sådan fin ro en tyst trygghet...<3
Har börjat putsa fönster så man kan se ut genom dom nu när solen skiner… vill snart pynta vår här hemma men väntar lite…
Var på ett så fint dop i lördags som helt plötsligt blev ett bröllop också helt fantastiskt vackert. En så fin familj ni vet vilka ni är Ett stort grattis till!
Två vårar på raden har vi ställt till med dop men denna vår blir det inte så känns lite tomt haha skulle just vara snyggt med ett dop varje vår hej hej familjen annorlunda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar